#Blogg100 dag 50 – vågdalar och shoegaze

att lägga sig på en brits, få huvet fastsatt i en manick, inkörd med huvet före ner till midjan i ett smalt rör, ligga stilla, inte svälja, inte hosta, knappt andas och ett högljutt brötande ljud, i en kvart, var ingen höjdare. Kan bara hoppas att det var värt det.

50 dagar, halvvägs till 100. dags för reflektion? vet inte, spelar det någon roll? Jag befinner mig inte på den övre delen av skalan just nu, alltså neråtskov. Är dock mer apatisk än deppig, inget överskott av energi. Det går i vågor och nu är det en vågdal, snart vänder det upp igen, kanske redan i eftermiddag eller ikväll. Svårt att säga. Men har jag lyckats med nått för att jag langat upp ett blogginlägg om dagen i 50 dagar? borde jag inte kolla statistiken, för att se hur många som besöker sidan, om antalet har ökat, hur många som återkommer etc. Har för mig att allt det där ska finnas nånstans här i wordpress, men hittar inte. Eller om det var på Google. Någon kanske kan tipsa?

En sak är säker i alla fall, sånna här dagar skriver jag i realtid utan att fundera innan jag får ur mig det. Ganska skönt på nått sätt, men säkert helt åt helvete om man vill ha någon som kommer tillbaka. Men årets tema är musik och jag bygger en grym spellista, så om det jag skriver är kass så kommer det i alla fall en låt per dag också. Jag har några artister och låtar som kommer med någon form av berättelse, jag har bara svårt att få klart dom inläggen. kommer hela tiden på nytt jag måste ha med, även nu efter jag lagt upp de jag redan postat. En annan sak är att jag vill ha en låt per artist med på listan, så om jag ska skriva något nytt om en låt eller artist, så får det vara i ett inlägg om en annan artist. T.ex. så finns det en hel del mer att skriva om Screaming Blue Messiahs, så ett inlägg om något relaterat till dom ligger på kö.

Inte helt oväntat så vände skovet upp igen, en fördel med Bipolär 2½…

Freedom's Children

Nu letade jag efter en bild för dagen och snubblade på ett omslag jag gjorde till en bland-CD för 10 år sedan, nästan på dagen faktiskt, och på en annan bild fanns låtlistan till CDn som jag döpt till ”The Everalsting Shoegaze” efter min favoritlåt med Smashing Pumpkins ”The Everlasting Gaze”, som för övrigt kommer upp här inom kort igen.

The Everlasting ShoeGaze

Många av låtarna finns inte på Spotify, men ett band som jag hade glömt, trots att jag beställde deras skivor direkt, Freedom’s Children. Kan varmt rekomendera att ni kollar in dom här

Freedom's Children

Freedom’s Children ”One of the best rock bands the world never heard” var ett psychedelic rockband från Sydafrika, som startade 1966 och höll på fram till 1996. Ett fantastiskt spännande band som hade fullt av motgångar i sitt hemland. Låten jag valde till samlings-CDn var The Homecoming

Det gick ju bra ändå…/Hasse

Sharing is Caring... Facebooktwitterpinterestlinkedintumblr
Det här inlägget postades i #Blogg100, Freedom's Children, The Everlasting ShoeGaze och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

1 svar på #Blogg100 dag 50 – vågdalar och shoegaze

  1. Emeline skriver:

    If I comcmniuated I could thank you enough for this, I’d be lying.

Lämna ett svar till Emeline Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.