#Blogg100 dag 76 – 35 år, lika overkligt som fantastiskt

idag för 35 år sedan hade jag och en kompis planerat att vi skulle komma tjejerna vi var intresserade av lite närmare. Vi hade hyrt en zombiefilm, ett gammalt knep vi ville pröva. Om knepet funkade är svårt att säga, men när kompisen till sist försvann iväg med sin tjej kunde vi äntligen treva oss fram till en kram. 16 år gamla och dökära.

Tjejen ifråga är numera min fru och vi har varit tillsammans sedan den kvällen för 35 år sedan. Vilket då innebär att det idag är Familjen Selanders födelsedag!

För några år sedan byggde jag ihop en spellista, som en liten hyllning till åren tillsammans med min Soulm8. Jag fyller på med en ny låt varje år, som på ett eller annat sätt är relevant för det året.

Man hade ingen kamera med sig överallt på den tiden, så det finns tyvärr inga bilder från denna magiska afton. Men den här bilden är tagen samma vår, vi hade inte riktigt vant oss vid att visa upp oss som ett par. Åtminstone inte jag, och självklart skulle jag passa på att kittla min Soulm8, för normal och avslappnad kan man ju inte vara…

Bilden är tagen utanför Lindälvsskolan i Kungsbacka, där vi gick i samma klass. Grymma Red Devil dojjor, Lädernunnan-tisha, pilotjacka, krull och snobben i örhänget, hur cool som helst. Och mina vackra fru!

You’re my lifeline
You’re the pipeline to all my dreams from here
You’re my lifeline
You’re the pipeline to everything, that’s clear

And if I could make you happy
I’d stretch it out for you
And if I could give you someone
Who would not play the fool
But every time I try to know you
You send me back to school

You’re my lifeline
You’re the pipeline to all my dreams from here
You’re my lifeline
You’re the pipeline between love and fear

And if I could make you happy
I’d stretch it out for you
And if I could give you someone
Who would not break a rule
But every time I try to show you
You send me back to school

Yeah, you send me back to school

the best is yet to come…/Hasse