#Blogg100 dag 63 – Future of the Left

En plötslig rådipp satte stopp för de kreativa tankarna kring dagens bidrag. Men spellistan måste fyllas på, inte ge upp!

Jag vill bara dela med mig av en grym låt idag. En låt med både knäpp text och titel, från ett album med ett lika knäpp titel, av ett band med ett minst sagt obegripligt namn.

No fish – mother can’t do seafood
Drop omega three – in her brandy
Waiter waiter, there’s movement in my soup
I swear I saw the chicken making eyes across
The table at me

uppochnerochuppochnerochupp…/Hasse

Publicerat i #Blogg100 | Etiketter , , | Lämna en kommentar

#Blogg100 dag 62 – sonisk ungdom

när jag jobbade på karossbyggnationen på Research & Development, Volvo Personvagnar, i början av 90-talet, försökte vi ofta få till övertid på just den här dag. Facksnubbarna blev helt galna… hehe

Jag fick albumet Dirty av en kollega på Volvo, den lyssnade jag mycket på. Men av någon anledning så blev det ingen djupare dykning, sannolikt för att jag blev pappa och lämnade musikscenen ett par år. Så jag har inte direkt någon relation till Sonic Youth. Men igår den här upp i mitt flöde på Facebook igår.

Så sjukt bra! Hårt, brötigt och vackert, och lite gott messande där i mitten.

imorgon är en annan dag…/Hasse

Publicerat i #Blogg100 | Etiketter , | Lämna en kommentar

#Blogg100 dag 61 – Lime Spiders

En annan LP som Lasse på Pet Sounds plockade fram till mig var Hoodoo Gurus debutalbum ”Stoneage Romeos”, den blev min ingång till rockscenen i Australien. En fantastisk scen med ett säreget sound, rått, skitigt och vackert. Omslaget pryder dessutom min vägg här breve mig.

Hoodoo Gurus ‎– Stoneage Romeos

Just Hoodoo Gurus finns inte på Spotify, men det finns kreativa mäniskor som låter oss avnjuta detta mästerverk på annat sätt…

så här långt kom jag igår, men en natt får mig att tappa spåret helt.

Men men Pet-Lasse plockade iofs fram Lime Spiders också, jag ska bort nu så vi får fortsätta en annan dag med den musikaliska resan till Australien.

Lime Spiders ‎– Slave Girl

 en bonusvideo dagen till ära…

Kärlek…/Hasse

Publicerat i #Blogg100 | Etiketter , | Lämna en kommentar

#Blogg100 dag 60 – Fuzztones

Jag var en hängiven och regelbunden kund på Pet Sounds skivaffär i Göteborg, vilket gjorde att Lasse hade grymt bra koll på vad jag var ute efter. En dag när jag klev innanför dörren ropade han direkt ”Hasse, den här måste du kolla in”, det var Fuzztones ‎debutplatta ”Leave Your Mind At Home” han plockade fram.

En brutalt bra platta som golvade mig hårt och direkt. Originalet har sju låtar, men på den remastrade versionen som finns på Spotify har dom lagt till singlar och lite annat. Bland annat singeln dagens låt är plockad från.

Både singeln och LPn fanns hemma, så jag köpte dom direkt. Båda plattorna tillhör mina absoluta favoriter i respektive samling. Skitigt, vackert och brötigt! Det är inte lätt att välja en låt, men jag är svag för b-sidor där låtar som inte platsar på albumen hamnar. I detta fall Brand New Man, som har ett helt sjukt driv rätt igenom hela låten. Men ni ska så klart lyssna på resten på Spotify, och tesagt gäller…

nu ska här lagas mat…/Hasse

Publicerat i #Blogg100 | Etiketter , , | Lämna en kommentar

#Blogg100 dag 59 – Författare

jädrar va bra spellistan är! Bästa bloggidén jag haft! Bästa spellisteidén jag haft! De låtar som kommit till utan relaterad historia har plötsligt fått relaterade händelser. Grymt ju!

Efter två dagar av självmord måste vi vända detta till något trevligare…

Jag taggade Ann Heberlein när jag tweetade ut gårdagens inlägg, men hon har inte svarat än. Funderade en del på det där med att träffa ”kändisar” och då specifikt författare, och kom fram till att Ann Heberlein tillhör en grymt liten grupp författare jag skulle vilja träffa och prata med. Inte för att jag känner tvärtom för alla andra, men jag känner inte att jag skulle få ut lika mycket av att ta en fika med t.ex. J.K.Rowling eller Stephen King, kanske G.W. han är ett vandrande mysterium. Dom författare jag redan känner vill jag så klart träffa, dom har jag ju valt sedan innan.

I min ungdom hade jag en tanke om att börja skriva, har ju så sjukt grym fantasi. Skrev några riktigt mörka dikter och så några låttexter. Jag hade även en bokidé. På nyårsafton 1996 stod det i tidningen att det var ett år kvar tills Storbritannien skulle lämna Hongkong, då dök det upp en tanke om att det kunde vara ett bra tema för en bok. Ett år kvar, en snubbe är på nyårsfest i en fest våning i en skyskrapa i New York eller nått. När tolvslaget närmar sig går han ut på balkongen, kliver upp på staketet och tittar ner. Då hör han från TVn just nyheten med att Hongkong har ett år kvar av brittiskt styre, han reflekterar en stund och kliver ner igen. Han tänker att det låter som en grym idé, han ska naturligtvis ha ett sista år där han släpper alla måsten och gör sånt han alltid velat göra och uppleva. Grymt bra bokidé, tio år senare kom filmen The Bucket List.

denna ska spelas på min begravning…

fiske är hårt nu…/Hasse

Publicerat i #Blogg100 | Etiketter , | Lämna en kommentar

#Blogg100 dag 58 – manic depression

idag lyssnade jag klart Ann Heberlein’s bok ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte levaFantastiskt bra bok, men på många sätt grymt tung, och väldigt mycket igenkänning. Ann Heberlein har diagnosen Bipolär typ 2, och jag har Bipolär typ 2½, så igenkänningen är inte jättekonstig.

Men det är en fantastisk bok, brutal och rolig, precis som det kan vara. En bit in i boken börjar även förstå varför hon skriver så hackigt och upprepar sig. Hon skriver precis som jag gör här, precis det som kommer ur hjärnan just nu. Vilket gör att man tappar spåret när man plötsligt följer en tråd som dyker upp. Ann låter den oinvigde få en liten inblick i hur hjärnan skenar iväg genom de olika skoven. Precis som det är.

Manic Depression’s a frustrating mess

En annan fantastisk sak med boken är att man får följa henne genom de olika skoven under ett par månader 2008. Hon ger sig ut på sidospår där hon plockar upp händelser och känslor från tidigare år. De jobbigaste grejerna är nog hur hon regelbundet berör och fördjupar sig i ämnet självmord, hon tar upp olika filosofer och psykologers teorier kring ämnet. t.ex. ”det finns tre typer av människor, galna, nevrotiska och perversa. det finns inga normala människor” något hon så klart utvecklar i sin bok.

Well, I think I’ll go turn myself off an’ go on down.

En bok som alla som har någon relation till sjukdomen eller till någon som har sjukdomen bör läsa. Av många orsaker, spontant just för att hon blottar hur hjärnan rullar på i och mellan de olika skoven.

Really ain’t no use me hanging around

Läs mer om Bipolär sjukdom: bipolär-sjukdom.se, Hjärnfonden, Bipolär sjukdom: Från helvetet (Ann Heberlein). bara gör det, jag hade gjort det…

Oh, I gotta see you

idag mår jag bra…/Hasse

Publicerat i #Blogg100 | Etiketter , , | 1 kommentar

#Blogg100 dag 57 – 13 orsaker

idag vaknade jag betydligt piggare, gött e de…

Jag såg klart 13 Reasons Why igår, en fantastiskt bra serie, men tung, och brutal. Den handlar om en ung tjej som begått självmord, efter sig lämnar hon en låda med kassettband där hon listar upp 13 anledningar till sitt oåterkalleliga beslut. Lådan med kassettband går sedan från person till person mellan dom som finns med på listan. Mer eller mindre vanliga händelser i tonåren radas upp. Men man vet ju hur det slutar för ”Hannah”, vilket bara tynger handlingen ännu mer. Man hoppas, men det finns ju inget som kan ändra hennes beslut, bara situationer och personer som hade kunnat göra skillnad i återblickarna man får följa i kassettbanden.

En tung serie, som tydligen fått kritik för att den skulle försköna självmord och få ungdomar att begå hämndsjälvmord. Sannolikt någon som inte sett någon del av serien annat än titeln. Serien visar precis som Skam, hur brutal ungdomars vardag kan vara. Men likt i stort sett alla andra serier och filmer från USA kan dessa ungdomar och deras föräldrar inte kommunicera över huvud taget, man kan bara hoppas att detta faktum inte så vanligt som det skildras. En bra serie som bör ses…

are you? /Hasse

Publicerat i #Blogg100 | Etiketter , | Lämna en kommentar

#Blogg100 dag 56 – exploding head

Idag är jag trött, så sinnessjukt trött. Har snurrat och vaknat hela natten, ont i huvet och magen. Visst är det en jädra oreda just nu, men att förstöra en hel natts sömn, ska det vara nödvändigt…

A Place To Bury Strangers ‎– Exploding Head Ett av många favoritband jag hittat på MySpace är ”A Place To Bury Strangers” och naturligtvis var det namnet som fångade mitt intresse. Och anledningen till valet av dagens låt är att albumtiteln ”Exploding Head” är ungefär som jag känner mig idag.

A Place To Bury Strangers

Min Första favoritlåt kommer från deras självbetitlade första album, ”To Fix The Gash In Your Head” men dagens låt kommer alltså från deras andra album.

A Place To Bury Strangers ”I Lived My Life To Stand In The Shadow Of Your Heart” är en helt fantastisk låt, med ett sånt driv så man knappt fattar det. Låten är 5:39, men ”outrot” börjar vid 2:21, där de börjar bygga upp med ett monotont malande som ökar ytterligare eftet drygt en minut och når sin peak efter ytterligare en minut, sen tonar låten ut i 40 sek. En låt som bara blir bättre för varje lyssning och ännu bättre desto högre volym man kör den på. Men en liten varning utfärdas för de som lyssnar på hög volym i bilen, man tenderar att gasa på i takt med att outrot närmar sin peak och efter det är det som när man typ ruschat 400 meter, ja eller nått liknande. Tror aldrig jag ruschat 400 meter, verkar dumt. Men det finns andra aktiviteter som tömmer en så totalt på energi, ni får avgöra själva…

exploding head…/Hasse

Publicerat i #Blogg100, Shoegaze, The Everlasting ShoeGaze | Etiketter , | Lämna en kommentar

#Blogg100 dag 55 – The Horrors

idag är det tio år sedan jag byggde klart bland-CDn ”The Everlasting ShoeGaze” som jag plockat låtar från den senaste veckan. Grymt roligt att ge sig ut på en resa tillbaka i tiden och återupptäcka massa guldkorn och minnas ev. kontakter jag haft med några av artisterna.

The Horrors EPEtt av banden jag hade en dialog med, på MySpace, under en kort tid är The Horrors, de skickade mig sin självbetitlade EP som de släppte 2006. Grymt trevliga grabbar. De signade med Loog och EPn försvann från nätet till förmån för debutalbumet, likt många andra band som signar och får större budget blev plattan ganska överproducerad och välpolerad. De är fortfarande bra, men EPn är fortfarande deras bästa skiva.

Ni får avgöra själva

Jag kommer säkert plocka fler låtar från denna…

The Everlasting ShoeGazeett utmärkt val…/Hasse

Publicerat i #Blogg100, The Everlasting ShoeGaze | Etiketter , | Lämna en kommentar

#Blogg100 dag 54 – Le Nombre

Jag har haft mina faser med olika musikstilar, länder, teman etc. Efter att jag fick en skiva med The High Dials ”A New Devotion”, fick jag upp ögonen för Kanada och började söka runt på MySpace och diverse musikprortaler och forum.

Jag hittade en grymt skönt band som heter ”Le Nombre” och första låten jag hörde heter ”J’ai Besoin D’un Appareil” den finns tyvärr inte på Spotify, ingen annanstans heller för den delen. Det verkar som den självbetitlade debutplattan har tagits bort helt från nätet. Men jag har den så klart.

Uppföljaren ”Scénario Catastrophe” finns dock och det är från den jag har plockat dagens låt ”Stéthoscope”. En grymt bra låt, lite gott brötig så där. Den finns även med på min Bland-CD ”The Everlasting ShoeGaze

gött e de…/Hasse

Publicerat i #Blogg100, The Everlasting ShoeGaze | Etiketter , | Lämna en kommentar