2012 spelade Långfinger på en för mig helt okänd festival ”En Midsommarnattsdröm” på en helt okänd adress nära Nossebro. Det krävdes flera samtal till medlemmar i Långfinger och Eldoradio, som också spelade, för adressen eller vägen fanns liksom inte på GPS’en. Med på trippen var mina barn, en pojkvän och en kompis som aldrig hade varit på en festival. Så han såg verkligen fram emot detta…
Väl framme på adressen, står gitarristen i Eldoradio och möter oss nere vid vägen. En bit in på grusvägen ser vi en gård, med ett vitt boningshus och en klassiskt röd lada. Nästa framme på gården passerar en naken man, framför bilen, så halva sällskapet skrek och andra asgarvade. kompisen började ifrågasätta om vi verkligen skulle kliva ur bilen, men det gjorde vi så klart.
En riktig DIY festival där de hade ett campingområde och försäljning av diverse förnödenheter. Själva scenen var belägen i en för ändamålet rensat område en bit in i skogen.
Grymt seriöst och inspirerande, med en touch av den sista färden.
Både Eldoradio och Långfinger släppte sina första skivor digitalt via min roster på Record Union, och har gått vidare med större bolag och Europaturnéer. Klart jag är stolt!
Eldoradio gjorde en grym spelning, och hade den mest fascinerande blandning musiker jag skådat. En helvild gitarrist, surf-bassist, Hippiesångare och hårdrockstrummis.
Långfinger var huvudakt på torsdagen, men före dom var det ett märkligt band. Genom en glipa i presenningen bakom scenen, såg vi när de förberedde sig. Trummisen klädde av sig naken och stod och fipplade med en tubsocka på sitt organ, men lyckades inte få den att sitta kvar. Så en av de andra i bandet kom ut och fråga runt efter någon som kunde låna ut ett hårband/hårsnodd. De frågade bl.a. min dotter, men hon visste ju vad den skulle va till så hon svarade att det kunde han glömma. Men de lyckades lösa trummisens problem med någon annans hårband och de äntrar scenen. Trummisen ställer sig upp och säger ”nu kommer ni minnas oss som bandet med trummisen med strumpa på kuken” Han måste ha varit synsk, för mycket riktigt är detta det enda jag kommer ihåg från deras spelning…
Långfinger är ett av landets grymmaste band, både live och på skiva. Så får man chansen, så ser man dom. De är helt vilda på scenen, så ett tag trodde vi att den hemmasnickrade scenen skulle rasa. Och naturligtvis märkte dom själva det vilket triggade dom att hoppa ännu mer. Arrangörerna sprang nervöst upp på och runt scenen, vilket höjde stämningen.
När deras set var klart, frågade de om publiken hade några önskemål, och jag skrek så högt jag kunde ”TROUBADOUR!!!” Då skrattar Victor (Bas, Keyboard (ibland samtidigt) och sång) och presenterar mig för publiken och får igång alla så dom skriker i kör ”HASSE, HASSE, HASSE…” en mycket märklig känsla. De spelar denna låt och byter ut ”The Troubadour” mot Hasse. Fan jag blir nästan rörd när jag skriver om det.
En fantastiskt trevlig och bra spelning på den mest obskyra festival jag varit på. Och den där kompisen, han var helnöjd men sa att han aldrig kommer göra om det. Ett gott betyg på nått sätt…
Clap your hands for…/Hasse
