#Blogg100 dag 46 – att föra bok och lura barn

046. jag sitter och försöker bringa ordning i de olika deklarationer jag ska lämna in. Min och frugans är klara, men kvar är mammas och pappas. Pappas har jag inte tittat på ännu, men det är någon slags bokslut. En sista deklaration över ett år efter att han gick i evigheten, känns helt bisarrt på nått sätt.

Mammas deklaration ska även innehålla försäljningen av hennes gamla hem, tillika mitt barndomshem. Pappa var en flitig samlare och satte stort värde i att föra bok. Så underlaget finns där, utmaningen ligger i att reda ut vad som ska vara med i underlaget jag skickar till mäklaren som ska hjälpa oss.

Hela byggnationen av fastigheten finns bokfört och alla kvitton finns sparade.

  • 23 november 1967 – najtråd – 11:00
  • 1 december 1967 – Cement – 7:50
  • 4 december 1967 – läckt – 50:30
  • …osv…

Imponerande på många sätt, men helt klart en utmaning att få ihop till det underlag som mäklaren behöver.

Men det är lite spännande också, så klart… 🙂

Bilden för dagen har ingenting med ovan att göra, jo faktiskt lite. Det har åtminstone med min pappa att göra. Den här tavlan på en fiskebåt som passerar en udde, eller nått. Den blev något helt annat i pappas historier. Han berättade fantastiska historier om hur han var sjörövare, just på denna båt. Något jag trodde blint på, så en dag när jag hade skolkompisar hemma och berättade om min grymma pappa som hade varit sjörövare, på riktigt liksom. Då hörde pappa mig och kom skrattande ut från köket, och berättade till min stora förskräckelse att dessa historier bara var påhittade. Där stod jag och kände mig som ett fån, medan mina vänner och pappa vek sig av skratt. Nej, inte speciellt roligt, då…

Men jag har på nått sätt ändå inspirerats och själv lurat åtskilliga barn genom åren, men har aldrig lämnat dom innan jag sett till att de förstått att det vara på skoj. tror jag… :/

Sjörövare?

kör i vind…/Mvh Hasse

Sharing is Caring... Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedintumblr
Det här inlägget postades i #Blogg100, Deklarationstider och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till #Blogg100 dag 46 – att föra bok och lura barn

  1. Ann Holmberg skriver:

    Så jobbigt det måste vara att det tar så lång tid innan ”avslut”.
    För övrigt låter din pappa lite som min morfar… 😉 men det kanske inte är någon tröst?
    Kram!

  2. Vill bara säga att jag läste och tyckte om din text.
    Och jo, känner igen delar av det du berättar.

  3. Att sitta och titta igenom ordningsamt efterlämnade papper.
    Och fäder som berättar skrönor.
    =)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *